tisdag 9 juni 2009

Tåg! Och hur man tänker positivt.

Nu är vi på väg och jag borde skriva på boken, men eftersom vi åker baklänges så går det inte så bra... Mår nämligen ganska illa av baklängesåkande och därför är det ingen hit att sitta och stirra på en dataskärm samtidigt heller... Då kan man ju undra varför jag skriver här, men det har jag inget bra svar på, haha! Rufs är och handlar kaffe till mig nu, sicken gentleman till pojkvän man har!

Efter bara 4 timmars sömn inatt så kändes det ganska segt att ta sig upp till Yogan imorse, men det gick! Ibland är jag bra på att hålla mina löften till mig själv :) Det var ganska skönt med Yoga, men däremot gick spinningen faktiskt riktigt åt skogen. Jag kände att jag var trött i kroppen och inte alls hade återhämtat mig sedan sista passet så mjölksyran var ett faktum redan i uppvärmningen och det kändes som att jag "tog slut" mest hela tiden. Fick ta små micropauser och sedan köra på igen. Jag hatar när det blir så! Då känner jag mig så grymt oduglig och dålig, lat och genomkass, och som att jag aldrig någonsin kommer lyckas med mitt viktmål.

När de där negativa tankarna tar över så gäller det att fokusera på rätt saker. Jag brukar försöka sätta in någon annan i min situation och sedan fundera över vad jag hade tänkt om den personen, om det alltså inte gällde mig själv. Förstår du? I det här fallet tänkte jag mig alltså att någon sade följande till mig: "Jag har inte tränat ordentligt på över ett år, och jag har gått upp nära 20 kilo i vikt de senaste 3 åren. Nu har jag lagt om min kost helt och hållet och tränat 6 pass senaste veckan utan någon vilodag alls, och när jag körde det sista passet nu så hade jag bara sovit 4 timmar och varit på Yoga på morgonen. Och just det, jag har ett hjärtfel, en inopererad pacemaker och äter betablockerare också." Hm... undrar vad jag hade sagt till den personen??! Hade jag varit den personens personliga tränare hade jag nog kommenderat henne eller honom att ta en dags (eller två) vila med fri kost och fokus på något annat. Så hade jag sagt till honom/henne att gå och lägga sig tidigare på kvällarna också, eftersom sömn är grymt viktigt för återhämtningen. När jag ser det ur det perspektivet så är det ju faktiskt inte så konstigt att jag är trött... Eller hur? Så nu blir det en dags vila, med god mat och förhoppningsvis mer sömn än igår, och på torsdag kommer jag tillbaka till gymmet med nya krafter!

Kommer uppdatera bloggen när vi är borta också, men kanske inte riktigt lika ofta... Men jag skriver så fort jag hinner!

1 kommentar:

J sa...

slappna av, njut av lugnet och killen som verkar vara en stjärna. och framför allt, ta hand om dig.