ETT SKITVIKTIGT KOMMENTARS-SVAR till "J" !!

(Nej, jag tycker inte att jag är jättetjock, och jag har faktiskt slutat skämmas för att visa mig i linne som jag gjorde när jag var sjuk...)
(...däremot så vill jag ändra på min kropp för att jag har ett par kilo för mycket, och jag är liksom inte nöjd med "formen" och "fastheten" på kroppen!)

Det här är till J, som kommenterade på inlägget Kroppsmått 22/6. Ni andra får förstås också gärna läsa och kommentera :)

J, jag är ledsen om jag fick dig att tänka något negativt om din kropp. Det var verkligen inte min mening, och syftet med den här bloggen är snarare att försöka hjälpa andra till en bättre kroppsuppfattning, än att stjälpa dem.

Du skriver att jag troligtvis hade uppfattat dig som tjock om jag såg dig, eftersom vi har liknande mått på våra kroppar, men jag kan helt ärligt säga att jag med allra största sannorlighet INTE hade ansett att du är tjock. När jag ser en annan människa så värderar jag inte vikten i första hand, faktiskt inte. Jag kan titta på hur kroppen ser ut ur hälsosynpunkt, men inte på "graden av tjockhet". En människa som ser sund och frisk ut, med vacker hy och en energi som utstrålar "jag trivs", är en vacker människa i mina ögon. Vad personen väger är ointressant i det fallet, så länge det inte gäller sjuklig övervikt som medför en risk för personens hälsa, d.v.s.

Och ja, jag skriver öppet om min bulimi. Min bulimi som jag HADE, inte HAR. Jag har inget bulimiskt beteende kvar längre (förutom några ovälkomna hetstankar då och då, som jag blivit rätt grym på att hantera) och i och med att jag fick bukt med beteendet så ändrades också min kroppsuppfattning. Jag ser inte mig själv som TJOCK, men jag vill gå ned i vikt. Det är en jäkla skillnad. Jag vill gå ned i vikt för att jag vill "tighta till" min kropp och känna mig stark och vältränad, och naturligtvis vill jag känna att jag är nöjd utseendemässigt också. Men, jag går inte runt och mår dåligt för att jag är "tjock", för det är jag inte. Jag har lagt på mig extrakilon, och nu ska de bort, det är det enda.

Om man trivs med sig själv så kan man njuta mer av livet, och njuta är viktigt (se HÄR), och jag vet att jag mår så mycket bättre om jag är vän med min kropp och äter och tränar bra. Allting blir roligare; mitt humör är bättre, sexlivet förbättras för att man vågar stå för hur man ser ut, man orkar mer i vardagen, fler "må bra-hormoner" rusar runt i kroppen... Man höjer sin livskvalitet, helt enkelt. Jag hoppas att du också känner så, och att du är nöjd med hur du ser ut och mår bra i din kropp, och att min blogg inte fått dig på fel tankar. Som sagt så är det verkligen inte min mening.

Till slut vill jag bara säga att mitt mål är inte att bli någon "Size Zero" eller se anorektiskt smal ut. Det har jag redan gjort och jag gillade det inte. Nej, jag tycker faktiskt inte att det är vackert att vara smal som ett skelett. Mitt mål är att se sund och kvinnlig ut, inget annat. Mätning och vägning är bara ett sätt att se resultatet tydligare, men om jag skulle vara nöjd med min kropp efter 10 kilo ist för 15, så är det bara bra. Det är hur det känns som är det viktigaste, inte vad några siffror säger.

Nu är jag sen till jobbet... Hoppas du (och alla andra!) får en fin fredag!