Alla dagar kan ju inte vara lika bra...

(Så här roligt har vi på kvällarna här hemma!)
(Frukost för krisande magar. Hehe... Katrinplommon. Jag vet ju vart jag kommer befinna mig större delen av dagen...)

...eller? Det verkar inte så i alla fall. Jag vaknade och kände mig som ett kylskåp till formen och dessutom dröp jag av svett. Jag mår sådär konstigt igen och i ärlighetens namn så har jag gett upp hoppet om att läkarna ska komma fram till vad det är för fel på mig. Jag kommer nog få må så här hela livet.

Hela kroppen är svullen, det snurrar i huvudet, det känns som att någon tryckt på mig en tung hjälm som sitter jättehårt mot skallen och dessutom så har jag ingen matsmältning kvar, vilket resulterar i ontontont i magen. Kul. Dessutom är jag svullen om magen. Ser ut ungefär som att jag precis har hetsätit en massa, och det är ju inte riktigt sant. Jag har ju inte ätit alls sedan middagen igår!

Men men, det ska inte stoppa mig! Jag ska plugga ändå, och jag ska ta mig iväg till Louises spinningpass i eftermiddag, om det så blir det sista jag gör!!

Nu blir det frukost i form av katrinplommonjuice och frukt. Låter som att det är en bra idé för stackars magen.