Jag tänker bli en toppenmamma.

Ja, inte än på många år förstås, men när det väl är dags så! Jag läste precis en blogg, där bloggskribenten i fråga blir så grymt motarbetad av sin mor i sitt tillfrisknande från ätstörningar och psykiska problem.

Jag förstår inte hur man kan göra så. Om ens dotter eller son har levt i ett helvete på jorden under flera års tid, bör det då inte ligga i varje förälders intresse att stötta och hjälpa sitt barn så mycket man bara kan i deras tillfrisknandeprocess?! När jag själv skaffar barn kommer jag göra allt för dem, på alla sätt. Vad min önskan än är att de ska göra med sina liv, så kommer deras val alltid att komma i första hand. De kommer själva få ansvara för sin personliga utveckling, och de vägar de tar kommer att få vara deras ansvar (om det inte är något som är direkt kriminellt eller farligt, förstås). Självklart kommer jag finnas där och stötta dem, både när de är 5 och 35 år gamla. Om de skulle hamna i en situation där livet känns övermäktigt, kommer jag slåss på deras sida med näbbar och klor för att de ska få den vård och hjälp de förtjänar.

Mina barn ska aldrig, någonsin behöva känna sig ensamma på jorden.

Så, nu har jag avreagerat mig lite :) Ikväll blir det Box, och ikväll är också sista kvällen här i Alvesta. Även om det är urmysigt här så ska det bli skönt att få komma hem igen, till skola, mitt eget gym, rutiner och vår säng! I helgen blir det storhandling och storkok av mat som ska frysas in, och jag tänker bli hälsan själv de kommande veckorna :)

Nu ska vi strax iväg för restauranglunch med Rufs fars syster. Trevligt!