(Dagens frukost! Ett ganska löskokt ägg, en stor klick keso, 2 stora tsk majonäs, ett gäng saltade mandlar (från Taxfree'n), salt och chillipeppar. Mums! Det slank ned ett par mandlar till i väntan på att ägget skulle bli klart, hehe... De är ruskigt goda!)... var ofta dagen efter en "ätardag" med mycket mat och dryck i sociala sammanhang det allra värsta jag visste. Eftersom jag sabbat min matsmältning så vaknade jag alltid upp med riktigt svullen ballongmage, trots att jag kanske bara hade ätit normala mängder mat och snacks dagen innan.
Så är det fortfarande. Det där med den uppsvullna magen, alltså. Ångesten är ett helt annat kapitel.
Förut stod jag inte ut med känslan av uppblåsthet och vetskapen om hur mycket jag hade ätit och behållit, så dagen efter var det som bäddat för en (eller flera) tur(er) till affären för att inhandla hetsmat av olika slag. Sedan låste jag ofta in mig och frossade och kräktes om vart annat hela dagen lång.
Det är så jäkla skönt att inte känna något av det längre!!!! Imorse när jag vaknade konstaterade jag hur svullen magen var, eftersom jag faktiskt åt lite mer än jag brukar göra igår, och dessutom drack en del alkohol. Så först tänkte jag "fy fan, det blir till att ha de större byxorna idag" och nästa tanke var "ska jag äta ägg eller yoghurt till frukost?". Skönt!
Nu visste jag ju förvisso att jag inte skulle reagera med att sjukskriva mig och hetsa hela dagen, eftersom jag slutade med sådant för ganska länge sedan, men ibland är det bara så härligt att inse hur man har utvecklats!
Nu ska jag släpa mig iväg till jobbet, därefter blir det BodyPump och senare på kvällen är det plugg som gäller. Har massa saker att göra som jag borde gjort under lovet...
Vi ses sedan, med uppdatering från Danmarksresan!
2 kommentarer:
alltid navid. jag vet, min musiksmak är bäst ;P din verkar inte heller dum.
vet inte riktigt varför jag vill lägga ner bloggen. kanske dags för ett nytt kapitel. när man ser tillbaka på 2 år gamla inlägg och upptäcker att man med vissa saker inte kommit nånstans känns det som att något kanske måste hända. hahaha, vari bloggen i det kommer in vet jag inte.
men det är inte sagt att det inte kommer en ny ;) det vet man aldrig.
tack så mkt för kommentaren, den gjorde mig glad :)
Hej Bullen!
Vad glad jag blir att läsa att du blivit så gott som frisk från dina ätstörningar! Underbart!
Själv är jag djupt djupt nergrävd i min.. Fick anorexia när jag var 17 och har varit sjuk sedan dess, nu fem år senare har det utvecklats till bulimi/hetsätning. Det är verkligen tragist. Från en frisk energisk träningstjej till en storrökare som lever på kopiösa mängder mat med socker och vete och glömt bort vad träning heter..Jag är riktigt illa däran och undrar när vändningen kom för dig? Jag bor i USA nu och har svårt att få hjälp, men man kanske kan hjälpa sig själv?
Tack på förhand!
Skicka en kommentar