
Usch, vilken dag. Jag har gått som på nålar hela dagen och bara mått dåligt. Varje gång Rufs har kramat mig eller sagt något fint till mig har jag varit nära att börja gråta, och allting har känts rent utsagt jävligt hopplöst.
Jag hatar sådana dagar. Hatar. På riktigt.
Det enda bra är att jag vet att imorgon blir en bättre dag.
(Det blev ett halvhjärtat styrkepass på Friskis i alla fall, men det räknas knappt som träning eftersom jag var så nere och inte alls hade någon motivation till att köra ordentligt... Men men, någon nytta kanske det gjorde.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar